kman
EN INTE HELT NY FEMMABIL
2004-10-26

Efter att under en längre tid haft en hel del funderingar över en ny femmabil så satte jag mej ner efter nyårshelgen 2000 och försökte rita upp en så praktisk och ”flexibel” bil som möjligt.
Resultatet blev en bil där det finns stor frihet för utformning av de olika komponenterna som skall ingå i bilen. Detta innebär att risken för att måla in sig i ett hörn minskar om någon eller några komponenter skulle visa sig fungera mindre väl eller om man vill experimentera med olika lösningar av komponenterna.
Min uppfattning är att en linbil skall ha så många justeringsmöjligheter som det över huvud taget går och så mycket som möjligt skall med enkla medel gå att ändra och återställa om så behövs. En linbil får aldrig bli färdig den skall alltid gå att modifiera och utveckla.

Bild 1. KMAN botten

Bilen är försedd med ”kjolar” runt samtliga hjul (går kapa bort om man vill) för att minska luftmotståndet. Kjolarna runt bakhjulen gör också att man får en ”venturieffekt”, när bilen går på banan, vilket ger ökat grepp. Kjolar runt bakhjulen har senare på andra bilar visat sig påverka greppet mycket positivt. Plats finns för moderna volympipor likväl som justeringsmöjligheter av tanken i sidled. Utrymme finns också för att medföra mätinstrument under körning om man tex vill mäta motorvarvtal, motortemperatur eller annat. Bilens motorbockar går att göra utbytbara, om man så önskar, vilket gör att man enkelt kan skifta mellan olika motoralternativ.
När ritningen var klar tillverkades en gjutmodell och fem bottnar göts till en början upp. Till dags datum har ett tjugotal bottnar gjutets varav fyra något modifierade för att användas till ett 10cc experiment.


Bild 2. Bo Gardhs KMAN femma

En ”plugg” för tillverkning av karossform gjordes också men killen som skulle göra gjutformen lyckades med konststycket att totalförstöra ”pluggen” (felaktigt släppmedel?) så några gjutna plastkarosser har det inte blivit!
Av dessa tjugo bottnar har endast två blivit färdiga bilar och gått på bana, båda byggda av Bosse Gardh. Båda bilarna är mycket sparsamt körda men har ändå, med OPS 5cc motorer, presterat hastigheter på strax under 290 kmh.



Bild 3. Jan Öbergs KMAN femma

Bilen är en bra ”plattform” att bygga på så hoppas vi får se fler färdigbyggda bilar i olika utföranden framöver. Den enda begränsning som finns för att bygga snabba bilar på dessa bottnar är brist på fantasi!